Írska var viðurkennd sem opinbert tungumál ESB árið 2007, og lýsti fræðimaðurinn Gauti Kristmannsson því svo að það hefði líklega verið «öflugasta vítamíninnjekció sem írska hefur fengið í áratugi, ef ekki aldir». Prófessor Eiríkur Rögnvaldsson vitnar í þetta fordæmi sem vísbendingu um að ESB-aðild geti styrkt frekar en veikt minni tungumál, þar sem fulltrúar þjóða mega nota opinbert tungumál sitt á vettvangi ESB og túlkunarþjónusta er veitt milli þess og annarra tungumála.
Enska frumtextinn
Irish (Gaelic) was granted official EU language status in 2007, which scholar Gauti Kristmannsson described as 'probably the most powerful vitamin injection Irish has received in decades, if not centuries.' Professor Eiríkur Rögnvaldsson cites this precedent as evidence that EU membership strengthens rather than weakens a minority language: if a language has official EU status, the country's representatives may speak it in EU forums and meetings are interpreted between that language and others.
Heimild
Evrópuvefur — Eiríkur Rögnvaldsson, prófessor emeritus í íslenskri málfræði, University of Iceland (March 2026)
Evrópuvefurinn er íslenskur fræðsluvefur um ESB-málefni; Eiríkur Rögnvaldsson er prófessor emeritus í íslenskri málfræði við Háskóla Íslands.
Skoða heimild ↗Fyrirvarar
The Kristmannsson quotation originates in: Gauti Kristmannsson (2011), 'Móðurmálshreyfingin og málstefna Evrópusambandsins,' Ritið: tímarit Hugvísindastofnunar, 11(3), pp. 49–67. Irish had treaty/limited-language arrangements before 2007; the 2007 date marks the move to full official working-language status. The analogy to Icelandic is the author's inference — no formal proposal for Icelandic as an EU official language has been tabled. The source describes meetings being interpreted; it does not assert that 'all documents must be translated' into a newly official language.